Cuantos cuerpos se necesitan para hacer (r)evoluciòn? / How many bodies are required to start a revolution?
I dance. I just want to dance. I always did and stil want to dance. Yes, this post pregnant body wants to dance. Come on baby, let the music play. -Bambam Frost
Old and new expressions swirl through my body, in a constant search for rebirth…
-Niki Tsappos
Òyeme con los ojos. -Paloma Madrid.
Home.
Like waves moving from one border to another, like an unwritten thought needing to be translated
before expressed.
Between and all around, nowhere.
Home?
Dance me home.
-Sofia Castro
My body dances to confirm my worldly existence, to my soul. -Talia Gallegos Fadda
Choreography Paloma Madrid
Dancers/performers Bambam Frost, Niki Tsappos, Paloma Madrid, Sofia Castro, Talia Gallegos Fadda
Light design Lina Färje
Costume Farah Mirza, Paloma Madrid
Photo Valentina Chamorro
Artistic support Karina Sarkissova
Part of the New Performative Practices – MA Presentation Weeks 2015, DOCH, Uniarts, Stockholm, Sweden.
Rött Kort
Ladies First at Dramaten
Watch my all embracing choreography now in Swedish Television. Working specific with presence and posture with the upcoming strongest and best contemporary singers, rap artists and poets of Sweden.
Ladies first at Dramaten with Linda Pira, Cleo, Rawda, Rosh, Julia Spada, Sep, Joy, Kumba, The Salazar Brothers, Dani M, Stor and Revolution Poetry.
Premier 19th of May 2014 at Dramaten, Stockholm.
Dance for apartment/Dans i Lägenhet
This piece explores dance in a home together with one or more dancers. You loan the performance from the library to your home, just like a book. The dance takes place throughout the whole apartment and raise questions about things and body/ies moving. The work is always done with local dancers. I have done it in communities and festivals such as for example ICAF Rotterdam 2011 See and read more
-Occasionally, I´m in parts of the apartment, standing on my own, with no audience, and no dancers – just a space and I, but it stills feels as though I am with someone, as the apartment contains endless traces of the accupants-food in the cupboards, books on the shelf. What is taking place is almost anti-performance; anti-theatre. It´s dance. How far can this go? How far can all of my subconscious behavior patterns be challenged? It exposes its own impossibilities, and asks why, and if, these impossibilities are not actually possible. (A, Roberts ICAF 5th edition, Community Art Power)
Dans i lägenhet-Fisksätra där allting började.
Dansteater
Snoppen Blöder 2015, foto PrivatCommunitydans
Communitydans är att lyfta fram maktens instabila konstruktioner och på de sätt utmana, förhandla och transformera dessa i koreografin och genom icke-dansarens och dansarens minnen ta fram motdiskurser som finns i kroppar som idag blir rasifierade, arbetarkroppar, icke-binära, äldre och barn där vi tillsammans dvs med deltagarna formulerar danserna (koreografierna). Att artikulera en mot-berättelse med kroppen och genom dansen är ett sätt att återerövra en förvägrad subjektivitet och rätten till problemformuleringar och definitioner om sin kropp, rörelse och dans. När kroppen överlämnar sig till läkning kan jag påbörja mötet. Det är inte “köttet” eller det du äger som har ett värde utan det som vi inte kan sätta fingret på, det som finns och kommer fram när kroppen börjar minnas, det som vi inte kan se utan känner. Energier som skapas då dans görs utan hierarkiska och normativa konstruktioner som står i vägen. För att komma bort från ensamheten och återfå kraftfullhet. En blodröd droppe i ett blått hav se även communityteater
Dans i Lägenhet hade premiär 2008 dansföreställningen har turnerat nationellt och internationellt och skapas varje gång med dansare från varje plats.
